onsdag 26 maj 2010

Om saknad

Tänk så fascinerande det är. När Hugo somnar för natten pustar jag ut. Ser fram emot några timmar av egen tid. Lugn. Återhämtning. Men sedan går det bara någon timme eller två. Jag går in och tittar på vår lilla kille som ligger där och snosar så gott. Ibland snarkar han. Han är oftast väldigt varm. Håret mjukt så mjukt och andetagen lugna. Genast längtar jag efter morgondagen. När han vaknar, leker, ler, rycker mig i håret, klänger på mig och vill ha min hjälp att ställa sig upp.
Han skrattar, busar, gråter och babblar. Självklart tröttnar jag emellanåt, när han kräver precis allt av mig och lite till. Men mest är det bara glädje. Och bus.
Kärlek!

måndag 24 maj 2010

Gubben i lådan

Gubben i lådan, gubben i lådan vad har du för dig? Sover du? Bakar du bullar? Kokar du kaffe? Gubben i lådan kom fram, tjohej!

söndag 23 maj 2010

I onsdags var pappa Pär med på babysången för första gången. Egentligen borde ju han skriva det här inlägget och berätta vad han tyckte. Men jag kan nog också berätta å hans vägnar att han tyckte att det var jätte kul. Kul att se Hugo i ett annat sammanhang, bland en massa bebisar. Hur glad han är och hur han faktiskt lärt sig både klappa händer och spela maraccas tack vare babysången. =)

Mamma hade istället med sig kameran och förevigade babysången. Här kommer några bilder. =)

torsdag 20 maj 2010

Hela gänget på utflykt

Farmor Ing-Marie, kusin Tilda, farfar Ove och pappa Pär.

På semester - igen


I helgen har vi varit på en liten minisemester torsdag till tisdag på västkusten, hos Pärs rara moster Maritha. Hon är väldigt förtjust i Hugo. Och han i henne. =)
Han har blivit mindre tykänslig, som de säger i östergötland, och kan sitta hos nästan vem som helst nu. Fast ibland är det bara mamma eller pappa som duger.

Under semestern har Hugo verkligen tagit stormsteg i sin motorik. Han ska klättra på allt hela tiden och försöka ställa sig upp. Han kryper allt mer på "rätt" sätt och har fått in en teknik för att sätta sig upp. Väldigt kul är det.
Det roligt att resa med en liten, man ser saker på ett nytt sätt. Kossorna, stenarna, löven, blommorna, allt som går att stoppa i munnen.

Här är Hugo på utflykt till klipporna på Ramsvikslandet. Vi andra kokade korv på trangiaköket. Hugo hade med sig varmt vatten i termos och grötpulver. Det funkar som lunch det med, ibland. =)