Cykelsadelmontering och första turen

Nu har Hugo tagit sin första cykeltur. Att få dit själva cykelsadeln var verkligen enkelt. Jag ringde bara två samtal och stoppade en bil på gatan.

Samtal 1:Pär, var är cykelnyckeln?

Samtal 2: Pappaaaa, kan du komma hit och hjälpa mig med en grej.

Stopp stopp. Brorsan kom hit och hjälp till, vi har ett problem som säkert bara du kan lösa. Här är hmm beskrivningen, jaså inte den?

Nåja, efter lite svett och några diskussioner senare satt Hugo på plats. Första turen gick till mormor Marianne som skulle barnvakta medan mamma och pappa gick på fotboll (dock inte tillsammans).

Kolla in: Snart är krypandet ett minne blott

Nya steg

Nytt rekord noterar vi denna morgon. 19 steg! Mest går han korta små sträckor, hela dagarna. Från sin lilla spis till Bobby car, eller så. Ofta bara går han rakt ut från något, tar några vingliga små steg och dunsar sedan ner i golvet. Han ser i alla fall vansinnigt stolt ut. Varje gång!

Vad då sova?

Ok, nu har Hugo sovit i snart 2 timmar ute i sin vagn. Klockan är 10 på förmiddagen. Varför kan han inte sova längre än till 5 på morgonen istället för att snusa 2 timmar i sin vagn nu?

Så här länge brukar han i och för sig inte sova på förmiddagen. Men 40 minuter brukar han vilja ha vid 08-.30-tiden.

Här om natten vaknade han vid tio på kvällen. Jag la mig i vår säng med honom efter flera misslyckade försök att lägga honom i hans säng igen. Sedan for han runt där. Upp och ned, hit och dit. Han var sååå trött men kunde bara inte lägga sig ned och slappna av. Vi provade allt. Läsa, mysa, välling, till och med tv:n till slut. Så desperata blev vi. Jag tittade på klockan vid 01 sista gången, och då hade precis börjat komma till ro.

Och klockan 6 vaknade han igen. Det är terror det!

Inatt sov han från 23 till 05. Men ändå. Varför inte sova längre på morgonen istället för att sova så här länge på förmiddagen? Och jag vet ju att han inte klarar sig ända till läggdags kl 19 nu heller, han måste sova en gång till idag. Suck.

På egna ben!

Nu har det hänt. Hugo har gått på alldeles egna ben. Fler gånger. Första gången var i onsdags, den 11 augusti. 1 år 1 vecka gammal. Vi var hemma hos min gammelfarmor och plockade lite i huset, jag min pappa. Bara för att testa satte vi oss på golvet i det som förut var farmors sovrum och så bara tog han några steg, Mellan mig och sin morfar. Tänk så fantastiskt! Samma dag slog han rekord på 5 steg, och det rekordet har han upprepat flera gånger.

Undrar hur lång tid det tar innan han vågar gå själv hela tiden?

..sover gott i tält.

En riktig campingkille...